Slut på det roliga för iår...

Så var det med den segelsäsongen. Sammanfattningsvis: 7 jättefina småturer. Det är 7 mer än de senaste fem åren sammanlagt... Så det måste man ju anse vara en fullkomlig succé!

Och bättre väder att lyfta båt i än idag, det får man inte. Solsken, klart och fint, och en frisk höstbris. Några vänner slöt upp för att kunna hålla i nåt, dra i nåt, komma med glada tillrop och vara allmänt behjälpliga. Mycket bra med sådana vänner! En av dem tog dessutom lite bilder...

Notering inför nästa års äventyr: Kranens ok skall vara med den kortaste sidan längsskepps. Den aktre remmen skall vara mitt för vinscharna, och hänga i en grön och en grå ögla. Den förliga remmen skall hänga i två gröna öglor. Så blir det superbra!

Så, nu står Fie på uppställningsplatsen igen. Masten och bommen är i tryggt förvar i segelsällskapets förråd. Alla prylarna är i vårt uthus. Och jag är jättetrött och skall strax gå och lägga mig och ladda för två dagars konferens med jobbet... Bussen går 06.34. Godnatt.

Imorgon tar sommaren definitivt slut

Imorgon klockan tre kommer snubben som kör kranen. Då skall båten vara flyttad till andra sidan hamnen, tömd på prylar och urpumpad på vatten.

Klockan fyra kommer snubben som kör traktorn. Då skall riggen vara loss och iland och med lite tur inburen i segelsällskapets mastförråd.

Nu är det oåterkallerligen vinter, mina vänner.

Nedräkning

Jag har en idé om att lyfta upp Fie ur Vättern på onsdag eftermiddag. Det är ju inte mycket att göra åt... hösten är ett faktum.

För att det skall vara genomförbart så måste hon ju först tömmas på grejer. I våras hämtade min gullige make alla prylarna på kusten hos mina föräldrar, och sedan hamnade de direkt (eller i alla fall nästan) ombord. Prylarna har alltså ingenstans att bo här hemma hos oss....

Så idag har jag röjt i uthuset. Jisses. Det är byggt för lite mer än 100 år sedan (ja, faktiskt) och är väl knappt städat under tiden. Städat är det fortfarande inte, men nu är det åtminstone möjligt att ställa in lite båtprylar där.

Som sagt, det närmar sig.

Jag vet en vän som...

... är smed. Mycket bra.

För en vecka sedan fick han nyckeln till båtuppställningsplatsen. Och så i fredags var han där och hämtade Fies kärra och drog den till sin verkstad och fixade lite med den. Förlängning av dragstången (så att Fie inte behöver gosa fullt så mycket med traktorhytten) och ditmontering av stödhjulet. Och så körde han tillbaka kärran igen.

Vilken vän! :-)

Så, nu är det ju inte så mycket till återvändo.... snart skall Fie upp på land igen.

Tjohoooo!

Tänk, det blev (minst) en tur till med Fie i år! Efter jobbet idag tog vi en liten men naggande god sväng runt "böen" söder om hamnen i Hjo. Det tog nog ungefär en timme. Underbart!

I början blåste det nästan ingenting alls, och vi förväntade oss mest att ligga och guppa lite.

Men så blåste det faktiskt upp! Inte mycket, men tillräckligt för att vi skulle göra si så där en fem-sex knop och luta lite lagom. Och så fick vi sällskap av en vän också!

Och tänk... Hjo är nästan ännu vackrare på hösten än på sommaren...